Megarexi

Bara för att jag kom på det bästa bloggnamnet igår så hände inget exceptionellt irriterande idag, inget som fick hatautomaten i min själ gå igång. Bara den gamla vanliga självuppnådda (eller hur man nu översätter recieved bäst) tourettesen, men den märker jag knappt längre. Igår däremot var både jag och trafikanterna i högform, de var dummare än vanligt och jag skitsur, det ena en funktion av det andra och tvärtom...
Fast sen när jag åkte hem fick jag ett stilla anfall av nån slags fascinerat hat för att det var ett gäng kanske 13-åriga pojkmonster i affären som knuffades, åt godis innan de betalat, skrek som jävla apjävlar och så vidare. Fick mig att undra hur man kan hinna bli så outhärdligt vidrig på bara tretton år? Hur man kan vara så dysfunktionell och rastlös och totalt omedveten om alla människor inklusive sig själv? Som vanligt svarslös men full av invektiv...
Ja och sen såg jag den mest magnifika steroidmuppen jag har sett i hela mitt liv, han (den/det?) såg ut som en kycklingklubba med galopperande elefantsjuka ner till bröstvårtenivå ungefär och nedanför fanns det i stort sett ingenting, jag skojar inte det minsta!!!! Jag var helt förstummad i flera minuter. Vad är grejen med att fullständigt ignorera att man har en underkropp?!?! Fast han kanske bara har glömt bort det eftersom han aldrig ser röken av den? Jag vet fan inte. Megarexi har plötsligt blivit en kuslig realitet i min verklighet idag, en ny nivå av trash har uppnåtts. Tack.